Maya och James
Som ni har sett (ni som följer mig på Instagram) att nu så har vi förlorat Maya också. James fick vi avliva för snart två år sedan och nu i mellandagarna var det Maya som inte orkade mer.
Lilla Maya som nu 2022 skulle blivit 16 år. Lilla fina tanten som snackade i ett, som var med oss konstant och som älskade att vara i fokus.
En kväll när vi står i köket och ska laga mat då lägger hon sig bara mellan våra fötter helt platt, gör små märkliga ljud som om hon fått nått i halsen…vi tittar i munnen och där finns inget…mannen gör konstgjord andning och vi försöker få liv i henne men utan resultat. Hon dör på golvet i köket med oss på knä sidan om. Jag lägger henne i en filt och vi åker till Djursjukhuset med henne. Där fick vi reda på att det kunde ha varit en hjärtinfarkt hon fick. Det har aldrig varit så tyst i huset som det blev efter att vi kommit hem utan Maya.
Min fina pojke James.
Detta är den sista bilden med honom. Bara minuter innan så kom han ner för trappan på sina sista krafter och tittade på mig med en blick som sa HJÄLP MIG. Jag blev helt chockad av att se honom komma smygandes ( normalt så lät han som en hel karl när han sprang ner för trappan) tog honom i famnen och visste att nu var det dags. Så James fick somna in i min famn på Djursjukhuset. Han var sååå trött och gammal och det var dags.
James var en trygg stor pojke som älskade att bara va. Han gick gärna undan och la sig på nån av alla hans platser. Han älskade att hänga med mig i mitt Deessing Room… som här…lyx och flärd. Saknar honom så.
Vi kommer att skaffa en ny bengal. Det blir troligtvis en flicka och sökning pågår just nu.